Malin Berglund

när ingen ser, det är då mina ögon inte ler, men bara när ingen ser
 - mer sårbar än du kan ana

Med självsäkra steg gick hon framåt på gatan. mot målet. de hon aldrig trodde hon skulle få om hon inte visade all sin styrka. Det var jobbigt.
Helt plötsligt kände hon en dragningskraft åt de andra hållet. hon stannade upp. försökte välja sida. Målen i båda riktingarna var till ytan lika svåra att nå. men av en konstig anledning kändes plötsligt det förstnämnda hållet så meningslöst att kämpa för, även om de kankse var det hon mest av allt ville. Hon var innerst inne rädd för ett misslyckande.
Av någon konstig anledning var det andra och senare målet inte alls lika skrämmande. även om det var näst intill lika omöjligt att nå, eller det var vad det gav sken för att vara iallafall. men hon visste någonstans i magen att hon kunde vinna om hon ville och hon spelade sina kort rätt och om hon inte kom fram ändå. ja då skulle det faktiskt inte spela någon roll. hon skulle ändå inte ha kännt sig besegrad.

Dagens dilemma